• Home
  • /
  • Den biologiska innemiljön

Den biologiska innemiljön

Av Tove Fjeld, Greentime Kompetance a s, Oslo, mars 1999
Översättning: Berit Haggren

Bakgrund
Inomhusmiljön i offentliga byggnader har ändrat sig relativt mycket under senare år, ofta beroende på nya byggnadsmaterial och att ökad vikt lagts vid att spara energi. Parallellt med denna utveckling har vi fått en stadig ökning av klagomål och hälsoproblem som idag ofta knyts till en ogynnsam inomhusmiljö och inomhusluft av dålig kvalitet. Dålig luft kan leda till nedsatt trivsel, nedsatt funktion och specifika sjukdomstillstånd. Luften har t ex stor betydelse för kroniska hälsoproblem som astma, allergi och överkänslighet. Dessutom medverkar förorenad luft med stor sannolikhet till en ökning av flera former av luftvägsbesvär; vanlig förkylning, bihåleinflammation, halsinfektioner, influensa, luftrörskatarr m m. Man räknar därför idag inomhusmiljö/inomhusklimat som ett viktigt område att fokusera kring när det gäller människors hälsa och trivsel.

Det faktum att vi tillbringar upp emot 90 % av vår tid inomhus förstärker ytterligare behovet av att fokusera på hur denna miljö påverkar oss. Vi vet idag att alla sinnesintryck vi tar emot, det må vara ljud, lukt, synintryck eller “atmosfär”, påverkar kroppen och kan inverka både på fysiologiska och psykologiska reaktioner. Utformningen av miljön som ska omge oss är därför en utmaning. Dels med tanke på de symptom dålig inomhusluft ger, men framför allt med tanke på att det gäller att skapa en omgivning som gynnar aktiviteterna i den aktuella miljön. Det kan handla om processer (t ex rehabilitering efter sjukdom), arbetsuppgifter (t ex i kontors- eller skolmiljö) eller funktioner ( t ex ledningsfunktioner, kontraktsförhandlingar).

Växters effekt på inomhusluften
Det hävdas att växter har positiv effekt på inomhusmiljön därför att de fungerar som avfallsprocessorer. På 1980-talet rapporterades det att en rad vanliga krukväxter kan reducera innehållet av kemiska ämnen som ofta förekommer i inomhusluften, t ex formaldehyd, bensen, trikloretylen, koloxid och kvävedioxid. Med den luftväxling som sker i moderna byggnader med mekanisk ventilation, t ex kontor eller klassrum, kan man inte förvänta sig några mätbara skillnader i föroreningsnivån. Emellertid har man kunnat påvisa att även mycket små förändringar i luftens innehåll av kemiska substanser kan registreras av människor, och därmed ha inflytande på hur inomhusmiljön upplevs. Detta gäller även förändringar som ligger under gällande gränsvärden. En minskning av antalet klagomål över hälsobesvär har i flera sammanhang rapporterats sedan växter placerats i miljön.

Växter kan också ha en positiv effekt på luftfuktigheten. En engelsk undersökning visar att växter, beroende på växtslag, kan höja luftfuktigheten på kontor med upp till 15 %. Även antal växter har betydelse eftersom mängden fuktighet som tillförs luften i hög grad beror på vattentillförseln (vattningsbehovet) till växterna. Damminnehållet i luften kan också reduceras där det finns växter. Orsaken kan vara en ansamling av damm på växterna, samt en bindning av damm till följd av höjning av luftfuktigheten runt plantorna.

Växters effekt på hälsa och trivsel
Antagandet om att visuell kontakt med natur och vegetation har positiv betydelse för hälsa och trivsel har varit ett grundläggande argument för etablering av parker runt hälsoinstitutioner, liksom för etablering av parker, landskapsområden och annan form av natur i tätbebyggda områden. Det hävdas att något av förklaringen till denna positiva effekt ligger i vår evolutionshistoria. Flera miljoner års utveckling har försiggått ute i naturen, vilket har gett människan en delvis biologisk eller genetisk predisponering för att reagera positivt på natur.

De senare åren har det rapporterats om studier där man analyserat vilken påverkan visuella intryck av utsikten från innemiljön har på stressade individer. Olika typer av utomhusmiljö har ingått, inklusive utsikt som karakteriserats av grön vegetation – träd, buskar och gräsområden. Samlat ger dessa undersökningar starka indikationer på att utsikt som inkluderar vegetation ofta resulterar i snabbare återhämtning från stresstillstånd. Undersökningar visar också att patienter som har utsikt mot vegetation eller grönområden från sjukhussängen stannar kortare tid på sjukhuset, har färre tillstötande komplikationer och använder mindre smärtstillande mediciner. Man har också påvisat att patienter med utsikt mot natur och vegetation har lägre blodtryck.

Dagsljusets betydelse
Det är inte längre kontroversiellt att hävda att människor har ett grundläggande behov av dagsljus. Under den expansiva byggperioden på 60- och 70-talet byggdes många hus med rum utan fönster, t ex skolor, kontorsbyggnader och sjukhus. Det är möjligt att man föreställde sig att människan skulle kunna anpassa sig till den förändrade ljusmiljön utan påverkan på hälsan. En rad studier de senaste åren visar emellertid att dagsljus är avgörande för hälsa, välbefinnande och trivsel. Man talar då inte bara om att ljusmängden (t ex mätt i lux) ska vara tillräcklig för att vi ska se bra och att flimmer och bländning från ljuskällan ska undgås, utan också om sammansättningen av ljusets våglängder. Dagsljusets spektrum har ett märkbart inflytande på människors fysiologiska och psykologiska status. När ljuset passerar ögat sänds impulser till syncentrum, men det går också impulser till områden i hjärnan som styr känslor och hormoniella aktiviteter. Men först och främst är kanske ljuset viktigt för att det styr vår dagliga och årliga biologiska rytm. Således kan både sömnproblem, vissa former av depressioner, upplevelser av brist på energi/trötthet och ätmönster påverkas av ljuset.

En stunds utomhusvistelse (30 min -1 tim) mitt på dagen kan möjligtvis ge tillräckligt mycket ljus för att styra vår rytm. Men det är nog relativt få som utnyttjar möjligheten att vara utomhus under dagen, vilket kanske är särskilt viktigt under höst och vinter. När vi istället sitter under ljuskällor som i hög grad avviker från dagsljuset kan symptom utvecklas som indikerar brist på naturligt dagsljus. En svensk studie bland elever i klassrum har visat på olikheter i kortisolnivån hos elever beroende på om de sitter nära fönstret, innerst i rummet eller befinner sig i rum utan fönster. Undersökningen antyder ett möjligt samband mellan tillgång till dagsljus och kortisolnivån, och därmed sjukfrånvaro, kroppsvikt, koncentrationsförmåga och förmåga till kontakt med andra.

Terapeutisk behandling av bl a vissa sömnstörningar och vinterdepressioner genomförs idag med hjälp av fullfärgslysrör. Det är emellertid mycket som tyder på att man kan förebygga bristen på dagsljus genom att rätt och slätt använda ljus med riktig spektral sammansättning där vi arbetar och uppehåller oss inomhus.

Några exempel på miljöer

Kontorsmiljö
En norsk studie bland 51 kontorsanställda rapporterar att klagomålen gällande hälsoproblem som är relaterade till dåligt inomhusklimat minskade med 23 % när de anställda hade växter på kontoret. Störst effekt fick man på trötthet och hosta där klagofrekvensen gick ner med 37 resp. 30 %. Rapporten argumenterar för att nedgången i klagofrekvens troligen har en sammansatt förklaring, där både luftfuktighet, luftkvalitet och inte minst den psykologiska perceptionen av inomhusmiljön spelar en stor roll. (Fjeld et al., 1998)

En svensk studie visar att kontorsanställda som har utsikt mot grönområde från sin arbetsplats bara rapporterar kraftig irritation en fjärdedel så ofta som kontorsanställda utan fönsterutsikt. Dessutom rapporterar de 60 % lägre frekvens av stressobehag. (Grahn, 1993)

Skolmiljö
En norsk undersökning indikerar att inplantering av gröna, tropiska växter och förändring av ljusmiljön till fullfärgsljus, reducerar hälsoklagomålen bland eleverna med 21 %. Man fann en tydligt lägre klagofrekvens på huvudvärk (47% lägre) och problem med torr/hes hals (37% lägre) bland eleverna i de “biologiska klassrummen” jämfört med elever som vistades i traditionella klassrum. (Fjeld 1998)

En amerikansk undersökning bland studenter i ett datalaboratorium visade att ett relativt begränsat antal växter i en stor lokal reducerade dammängden och höjde luftfuktigheten. Dessutom var reaktionstiden vid arbete framför dataskärmarna signifikant lägre när det fanns växter i lokalen. (Lohr, 1996)

Sjukhusmiljö
En norsk studie bland anställda vid röntgenavdelningen vid ett av de större norska sjukhusen visade att arbetet med granskning av röntgenbilder blev mindre belastande sedan ljusmiljön ändrats till fullfärgsljus, och växter placerats i lokalen. Lokalen (och arbetsplatsen för övrigt) hade inget fönster, och därmed heller ingen tillgång till dagsljus eller utsikt.

Man fann en signifikant nedgång på 25 % i hälsoklagomål efter det att förändringar genomförts i inomhusmiljön. Särskilt stor var nedgången i klagomål över huvudvärk, hosta, torr/hes hals och torr hud på händerna. Luftens innehåll av svampsporer blev inte påverkad av att plantorna placerats i lokalen. (Fjeld & Bonnevi, 1999)

Undersökningar visar också att patienter som har utsikt mot vegetation eller grönområden från sjukhussängen stannar kortare tid på sjukhuset, har färre tillstötande komplikationer och använder mindre smärtstillande mediciner. (Ulrich 1984)